måndag 11 maj 2009
Tillbaka
Första dagen tillbaka på Hola. Konstigt hur "vanligt" allting känns. Normalt liksom. Över huvud taget känns det som om tiden stått stilla här hemma i Svea rike. Inget har förändrats. Förutom snöns icke existerande närvaro då. Hade av någon outgrundlig anledning väntat mig att få se snö. Trots att jag VET att det är maj. Har inte riktigt greppat allting än.
måndag 4 maj 2009
Slutet ar nara
Idag ar sista dagen jag tillbringar i Bolivia. Atminstone pa ett tag. Kanns otroligt surt att behova spendera den sjukare an sjukast. Ar grymt forkyld och ser inte fram emot att spendera det kommande dygnet pa resande fot.
Den senaste veckan har annars varit otroligt schysst. Machu Picchu har upplevts, Huayna Picchu har bestigits, Cusco har utforskats, Copacabana har besokts och dar ocksa en fantastisk tur pa Titicacasjon. Ar mer an nojd med min semester.
Ahh ja, vi korde ju pa en man med bussen ocksa. Mitt pa riksvagen pa vag mot Puno, sa det var inte direkt sa att vi korde sakta. Han flog som en vante och landade langt ner i en slant. Medan hela bussen var i uppror, reser sig snubben och skakar av sig. Han blev undersokt av en lakare som konstaterade att han var OK. Ingen fattade nagonting. Jag misstanker att snubben var slakt med stalmannen...
De senaste dagarna har spenderats shoppande efter presenter till familj och vanner. Kanner mig ratt nojd med mina inkop. Speciellt med tanke pa att det kanns som nagon bytt ut min hjarna mot potatismos. Det ar jobbigt att vara sjuk i La Paz. Lita pa mig.
Imorgon gar flyget mot Sverige. 7 pa morgonen, vilket innebar att vi lamnar hotellet vid halv femtiden. Kommer vara lagom pigg. Men vaskorna ar iaf fardigpackade. Maste vara forsta gangen nagonsin jag har lyckats med det. Ar lite forvanad over mig sjalv faktiskt. Sverige borjar kannas nara nu.
Den senaste veckan har annars varit otroligt schysst. Machu Picchu har upplevts, Huayna Picchu har bestigits, Cusco har utforskats, Copacabana har besokts och dar ocksa en fantastisk tur pa Titicacasjon. Ar mer an nojd med min semester.
Ahh ja, vi korde ju pa en man med bussen ocksa. Mitt pa riksvagen pa vag mot Puno, sa det var inte direkt sa att vi korde sakta. Han flog som en vante och landade langt ner i en slant. Medan hela bussen var i uppror, reser sig snubben och skakar av sig. Han blev undersokt av en lakare som konstaterade att han var OK. Ingen fattade nagonting. Jag misstanker att snubben var slakt med stalmannen...
De senaste dagarna har spenderats shoppande efter presenter till familj och vanner. Kanner mig ratt nojd med mina inkop. Speciellt med tanke pa att det kanns som nagon bytt ut min hjarna mot potatismos. Det ar jobbigt att vara sjuk i La Paz. Lita pa mig.
Imorgon gar flyget mot Sverige. 7 pa morgonen, vilket innebar att vi lamnar hotellet vid halv femtiden. Kommer vara lagom pigg. Men vaskorna ar iaf fardigpackade. Maste vara forsta gangen nagonsin jag har lyckats med det. Ar lite forvanad over mig sjalv faktiskt. Sverige borjar kannas nara nu.
torsdag 23 april 2009
Brorsans golv knakar inte langre...
Morsans hus brann i lordags. Kanner mig lite bitter over att jag slapade dit mina karaste agodelar precis innan jag drog till Bolivia. Men men sant ar livet, eller hur? Kunde varit varre, ingen blev skadad och saker ar bara saker. Och ja, som min syrra papekade efter att ha inspekterat forodelsen; brorsans golv knakar inte langre...
No More Kurmi
22:a april. Jo jag vet att publiceringsdatumet pastar att det ar den 23:e men nu befinner jag mig ju pa andra sidan jordklotet och har ar det fortfarande den 22:a.
Sa en gang till. 22:a april. Sista dagen pa Kurmi. Detta firades? med glass i gigantiska mangder. Nu pastar dom att det ar karaoke som galler ikvall. Marie ar en aning skeptisk till detta. Vi far se...
Fran och med imorgon ar det semester som galler. En vecka ungefar innan hela klassen mots upp i La Paz for att spendera nagra dagar dar innan hemfarden. Imorgon blir det spa och sedan manga manga timmars bussresa. Forst till La Paz, sedan vidare till Peru och Cusco. Darifran ska jag och Lina forsoka ta oss till Macchu Pichu. Reskassan ar lite snal maste erkannas, men pa nagot satt ska det nog fungera.
Kanns konstigt att jag nu bara kommer att tillbringa ett dygn till har i Cochabamba. Kommer att sakna denna underbara stad som varit mitt hem den senaste tiden. Det kommer kannas forfarligt hemskt att aka harifran imorgon.
Sa en gang till. 22:a april. Sista dagen pa Kurmi. Detta firades? med glass i gigantiska mangder. Nu pastar dom att det ar karaoke som galler ikvall. Marie ar en aning skeptisk till detta. Vi far se...
Fran och med imorgon ar det semester som galler. En vecka ungefar innan hela klassen mots upp i La Paz for att spendera nagra dagar dar innan hemfarden. Imorgon blir det spa och sedan manga manga timmars bussresa. Forst till La Paz, sedan vidare till Peru och Cusco. Darifran ska jag och Lina forsoka ta oss till Macchu Pichu. Reskassan ar lite snal maste erkannas, men pa nagot satt ska det nog fungera.
Kanns konstigt att jag nu bara kommer att tillbringa ett dygn till har i Cochabamba. Kommer att sakna denna underbara stad som varit mitt hem den senaste tiden. Det kommer kannas forfarligt hemskt att aka harifran imorgon.
måndag 13 april 2009
3 fjuttiga veckor kvar
Efter dryga 14 skakiga timmar, ett par punkteringar och en skrikande unge som sparkade pa mig under storre delen av natten kom vi, inte sa tidigt, imorse tillbaka till Cochabamba. Insag pa allvar att vara dagar har i Bolivia ar raknade. Idag ar det precis tre veckor tills vart flyg lyfter och tar oss hem till Svealand igen. Buhuhu...
söndag 12 april 2009
En helg i Sucre...
...ar pa vag mot sitt slut. Jag och Lina akte till den vackra staden Sucre for att halsa pa vara kara amigas Alex och Ida. Trevlig stad - mindre, lugnare och framforallt renare an Cochabamba. Akte en svang och tittade pa dinosauriespar vilket var mattligt intressant. Kanske min skepsism bottnar i att vi som extrañeras fick betala 30 bolivianos medan bolivianer betalade 10. Inte forsta gangen det hander. Vill dom inte ha turister eller?
Annars har vi haft det galet bra, varmt och soligt, god mat och dryck etc. etc. Schysst att vi antligen pallrade oss ivag, det var verkligen pa tiden. Det har varit grymt kul att traffa Alex och Ida och spana in "deras" stad. Nu ar det dock hemfard pa gang om en dryg timme. Kanns lagom kul att sitta och skumpa i en buss hela natten och sedan jobba i morgon bitti. Speciellt med tanke pa att resa hit tog mer eller mindre 12 timmar. Zzzzzz.....
Annars har vi haft det galet bra, varmt och soligt, god mat och dryck etc. etc. Schysst att vi antligen pallrade oss ivag, det var verkligen pa tiden. Det har varit grymt kul att traffa Alex och Ida och spana in "deras" stad. Nu ar det dock hemfard pa gang om en dryg timme. Kanns lagom kul att sitta och skumpa i en buss hela natten och sedan jobba i morgon bitti. Speciellt med tanke pa att resa hit tog mer eller mindre 12 timmar. Zzzzzz.....
fredag 10 april 2009
Monkey business
Akte till Chapare i helgen. Antligen regnskogen! Som jag langtat!
Fick ingen Dengue... Trots att det verkligen ar att utmana odet att aka till tropikerna just nu.
En ny van fick jag daremot
torsdag 2 april 2009
Fotboll pa hog niva
Igar spelade Bolivas landskamp i fotboll. Mot Argentina. Man vann med hela 6-1.
Bolivia ar kanske inte en sa kand fotbollsnation, men spelar gor man overallt, pa varenda ledig grasplatt. Alla spelar, verkligen alla. Barn och vuxna, tanter och gubbbar. Igar spelade man pa hemmaplan, i La Paz. Detta var formodligen en bidragande orsak till den forkrossande segern. La Paz ligger pa 3600 meters hojd, luften ar tunn och bolivianerna som ar vana vid hojden hade en stor fordel. Bolivianerna brukar vinna sina hemmamatcher.
Men anda. Jag sager det igen. 6-1. Mot Argentina! Det firades rejalt har i Cochabamba igar kvall kan jag ju saga. Till och med yogatanterna skulle ut och svira.
Pa tal om fotboll... For ett tag sedan akte vi till Calientes, en bergsby ca. 4 timmars bilresa fran Cochabamba. Dar skulle vi besoka ett hantverksprojekt som drivs i byn. Nar vi kom dit visade det sig att det var fotboll som gallde, inget annat skulle uppmarksammas den dagen. Lag hade kommit fran byarna runt omkring och det skulle anordnas en fotbollscup. Bade mannen och kvinnorna skulle spela och jag blev inbjuden att delta. Fick den stora aran att spela for hemmalaget. Roligt hade vi men snacka om att det tog pa krafterna. Calientes ligger pa ca. 4500 meters hojd. Men ett mal gjorde jag i alla fall!
Utsikt fran fotbollsplanen
Mannen spelade...
Liksom kvinnorna.
Kjolarna fladdrade och skorna flog.
Det ar tuffa tag som galler. Tveka och du ar borta.
Mina lagkamrater tar igen sig.
Varldens vackraste malvakt?
Bolivia ar kanske inte en sa kand fotbollsnation, men spelar gor man overallt, pa varenda ledig grasplatt. Alla spelar, verkligen alla. Barn och vuxna, tanter och gubbbar. Igar spelade man pa hemmaplan, i La Paz. Detta var formodligen en bidragande orsak till den forkrossande segern. La Paz ligger pa 3600 meters hojd, luften ar tunn och bolivianerna som ar vana vid hojden hade en stor fordel. Bolivianerna brukar vinna sina hemmamatcher.
Men anda. Jag sager det igen. 6-1. Mot Argentina! Det firades rejalt har i Cochabamba igar kvall kan jag ju saga. Till och med yogatanterna skulle ut och svira.
Pa tal om fotboll... For ett tag sedan akte vi till Calientes, en bergsby ca. 4 timmars bilresa fran Cochabamba. Dar skulle vi besoka ett hantverksprojekt som drivs i byn. Nar vi kom dit visade det sig att det var fotboll som gallde, inget annat skulle uppmarksammas den dagen. Lag hade kommit fran byarna runt omkring och det skulle anordnas en fotbollscup. Bade mannen och kvinnorna skulle spela och jag blev inbjuden att delta. Fick den stora aran att spela for hemmalaget. Roligt hade vi men snacka om att det tog pa krafterna. Calientes ligger pa ca. 4500 meters hojd. Men ett mal gjorde jag i alla fall!
Utsikt fran fotbollsplanen
Mannen spelade...
Liksom kvinnorna.
Kjolarna fladdrade och skorna flog.
Det ar tuffa tag som galler. Tveka och du ar borta.
Mina lagkamrater tar igen sig.
Varldens vackraste malvakt?Visum, del 2
Jo da, vi fick vart visum forlangt. Utan nagra som helst problem maste tillaggas. Med tanke pa vara tidigare erfarenheter var det nastan for mycket att vaga hoppas pa. Ingen vantetid, inga sura gubbar och framforallt inga mutor. Boom, en stampel i passet med nittio nya dagar. For att citera Ylva; aldrig har en stampel i passet varit sa vacker.
Bakgrund; Forsta gangen vi forsokte forlanga vart visum var nar vi passerade gransen fran Chile, dar blev vi hanvisade till migrationen i La Paz. Vi akte dit. Val dar mottes vi av tva korrupta snubbar som endast ville hjalpa oss om de fick pengar. Eftersom vi visste att David varit pa samma kontor veckan innan oss och fatt sitt visum forlangt utan att betala valde vi att ga darifran, for att senare pa dagen aterkomma med Javier fran Latinamerikagrupperna. Det som darefter utspelade sig pa migrationskontoret i La Paz var narmast skrattretande. Vi kravde att fa tala med chefen, vilket vi fick och da var de tva mannen vi talat med tidigare pa morgonen tvugna att forklara sig vilket lat ungefar sa har; VA!! Vem har sagt det? Har jag sagt det? Vada? Har jag? Har jag sagt sa? -Ehh... Jo, det var precis vad du sa! Ena snubben sag ut som han skulle ha kunnat doda nagon och han blangde oavbrutet pa oss under resten av tiden vi befann oss pa migrationskontoret. Vi fick erbjudande om att fixa ett arbetsvisum, vilket skulle ta lang tid och som vi dessutom inte behover eftersom vi in facto ar studenter/praktikanter. Vi begav oss istallet tillbaka till Cochabamba for att forsoka pa migrationskontoret har. Har sa en sur snubbe till oss att vi inte fick befinna oss i landet pa det visum vi har nu och att vi var har olagligt. Hmmm.... Forstar ni hur forvanade vi var i mandags nar vi utan nagra som helst problem kunde forlanga vara visum? Galler tydigen bara att traffa pa ratt person...
Bakgrund; Forsta gangen vi forsokte forlanga vart visum var nar vi passerade gransen fran Chile, dar blev vi hanvisade till migrationen i La Paz. Vi akte dit. Val dar mottes vi av tva korrupta snubbar som endast ville hjalpa oss om de fick pengar. Eftersom vi visste att David varit pa samma kontor veckan innan oss och fatt sitt visum forlangt utan att betala valde vi att ga darifran, for att senare pa dagen aterkomma med Javier fran Latinamerikagrupperna. Det som darefter utspelade sig pa migrationskontoret i La Paz var narmast skrattretande. Vi kravde att fa tala med chefen, vilket vi fick och da var de tva mannen vi talat med tidigare pa morgonen tvugna att forklara sig vilket lat ungefar sa har; VA!! Vem har sagt det? Har jag sagt det? Vada? Har jag? Har jag sagt sa? -Ehh... Jo, det var precis vad du sa! Ena snubben sag ut som han skulle ha kunnat doda nagon och han blangde oavbrutet pa oss under resten av tiden vi befann oss pa migrationskontoret. Vi fick erbjudande om att fixa ett arbetsvisum, vilket skulle ta lang tid och som vi dessutom inte behover eftersom vi in facto ar studenter/praktikanter. Vi begav oss istallet tillbaka till Cochabamba for att forsoka pa migrationskontoret har. Har sa en sur snubbe till oss att vi inte fick befinna oss i landet pa det visum vi har nu och att vi var har olagligt. Hmmm.... Forstar ni hur forvanade vi var i mandags nar vi utan nagra som helst problem kunde forlanga vara visum? Galler tydigen bara att traffa pa ratt person...
söndag 29 mars 2009
Visum
Pa onsdag gar mitt, Ylvas och Linas visum ut. Vi hoppas hoppas hoppas att vi kan fixa en forlangning pa migrationen har i Cochabamba imorgon. Annars blir det till att aka en svang till Peru...
fredag 27 mars 2009
En flitig bloggare...
...eller inte! Ja, jag vet. Jag ar seg. Har inte skrivit nagonting vettigt pa jag vet inte hur lange.
De senaste dagarna har varit otroligt sega. Vi har inte haft nagra som helt vettiga arbetsuppgifter pa Kurmi och var dator har fatt virus. Regnat har det gjort ocksa.
Men jag ska inte bara klaga, bortsett fran sma petitesser har jag det hur gott som helst. Jag och Lina fick till var stora lycka chansen att aterigen resa till Independencia, detta vackra paradis mitt bland de bolivianska bergen. Dar deltog vi i en feria med textilhantverk och lokalproducerad mat samt en workshop om sexuella rattigheter. Jobbade som hamstrar pa speed gjorde vi, men lite fotboll hann vi forstas med ocksa. Det finns alltid tid for fotboll...
Idag gjorde vi ett besok pa La Coronilla har i Cochabamba. Det ar ett foretag som arbetar med att foradla produkter av andinska sadeslag. De gor pasta, flingor, snacks osv. Allt ar glutenfritt och alla deras produkter ar rattvisemarkta!! Vi gjorde en intervju med chefen, filmade, fotade och fick en rundtur pa foretaget. Mycket intressant. Forhoppningsvis ska det bli en kort film sa smaningom.
Och ja, var kare professor Hans har nu slutligen dykt upp har i Bolivia. Schysst! Kandes inte alls sa skumt att traffa honom som jag trodde det skulle gora. Imorgon ar det dags for mote pa Kurmi; praktikanter, larare och handledare/chef. Med tanke pa de outtalade konflikter som ligger och pyr, kan det helt klart komma att bli intressant...
De senaste dagarna har varit otroligt sega. Vi har inte haft nagra som helt vettiga arbetsuppgifter pa Kurmi och var dator har fatt virus. Regnat har det gjort ocksa.
Men jag ska inte bara klaga, bortsett fran sma petitesser har jag det hur gott som helst. Jag och Lina fick till var stora lycka chansen att aterigen resa till Independencia, detta vackra paradis mitt bland de bolivianska bergen. Dar deltog vi i en feria med textilhantverk och lokalproducerad mat samt en workshop om sexuella rattigheter. Jobbade som hamstrar pa speed gjorde vi, men lite fotboll hann vi forstas med ocksa. Det finns alltid tid for fotboll...
Idag gjorde vi ett besok pa La Coronilla har i Cochabamba. Det ar ett foretag som arbetar med att foradla produkter av andinska sadeslag. De gor pasta, flingor, snacks osv. Allt ar glutenfritt och alla deras produkter ar rattvisemarkta!! Vi gjorde en intervju med chefen, filmade, fotade och fick en rundtur pa foretaget. Mycket intressant. Forhoppningsvis ska det bli en kort film sa smaningom.
Och ja, var kare professor Hans har nu slutligen dykt upp har i Bolivia. Schysst! Kandes inte alls sa skumt att traffa honom som jag trodde det skulle gora. Imorgon ar det dags for mote pa Kurmi; praktikanter, larare och handledare/chef. Med tanke pa de outtalade konflikter som ligger och pyr, kan det helt klart komma att bli intressant...
tisdag 17 mars 2009
tisdag 10 mars 2009
Karnevaldags i Oruro!!!
Jaa... nu var det ju så att jag inte hade någon kamera :) Dessa bilder är tagna av Lina, Ylva eller med någon av deras kameror.
Kuliga figurer.
Dansande flickor...
...fanns det gott om.
Miss Bolivia
Fröken Marie,i sin regnutrustning...
...som det skulle visa sig vara rätt bra att ha.
...som det skulle visa sig vara rätt bra att ha.
Det var krig på gatorna. Alla var inte lika glada...
Payback time!!! He he he...
Fula gubbar. lördag 28 februari 2009
Antofagasta - Chile
Jaha ja, efter tre dagar i jeep genom sodra Bolivia har vi slutligen landat i Antofagasta vid Chiles kust. En trevlig och framforallt mycket modern stad. Att vara i Chile ar verkligen en stor kontrast mot att befinna sig i det fattigare grannlandet Bolivia. Kanns lite som "hemma i Sverige" fast klart mycket varmare. Det ar verkligen tokvarmt fast klockan ar sent pa kvallen. Chile verkar vara ett trevligt land, ar mycket sugen pa att resa runt och se mer, men det far bli en annan gang - ska jobba pa mandag sa det blir till att pallra sig tillbaka hem till Cochabamba igen imorgon. Efter ett dopp i Stilla havet saklart!!!
Bolivia ar verkligen ett fantastiskt vackert land! Det vi har upplevt de senaste dagarna at nagot jag aldrig kommer att glomma. Vi har besokt bade oken och saltoken, sett vulkaner, laguner och flamingos. Imorse klev vi upp vid tretiden for att ge oss ut och se geysrar och sedan bada i varma kallor i gryningen. Foton far vanta tills jag kommer tillbaka till Cbba...
Tillbaka till Chile, en sak som jag ogillar, trots att jag bara varit har en halvdag ar att folk verkligen inte skams for att glo, vissla och vanda sig om efter mig och Ylva pa gatorna. Det ar som om de aldrig forut sett blondiner, trots att jag sett fler turister har an i hela Bolivia hitills. Nu nar jag fatt det sagt maste jag ocksa saga att det finns otroligt manga trevliga chilenare ocksa. Vi har lart kanna tre stycken mycket trevliga unga chilenska lakare som delat jeep med oss de senaste dagarna. Tillsammans med annu en lakare fran argentina, bildade vi det klart skonaste ganget av alla ute i "vildmarken".
De senaste dagarna har det varit lite somn men mycket aventyr.
Skulle behova semester for att vila upp mig efter den har semestern...
Bolivia ar verkligen ett fantastiskt vackert land! Det vi har upplevt de senaste dagarna at nagot jag aldrig kommer att glomma. Vi har besokt bade oken och saltoken, sett vulkaner, laguner och flamingos. Imorse klev vi upp vid tretiden for att ge oss ut och se geysrar och sedan bada i varma kallor i gryningen. Foton far vanta tills jag kommer tillbaka till Cbba...
Tillbaka till Chile, en sak som jag ogillar, trots att jag bara varit har en halvdag ar att folk verkligen inte skams for att glo, vissla och vanda sig om efter mig och Ylva pa gatorna. Det ar som om de aldrig forut sett blondiner, trots att jag sett fler turister har an i hela Bolivia hitills. Nu nar jag fatt det sagt maste jag ocksa saga att det finns otroligt manga trevliga chilenare ocksa. Vi har lart kanna tre stycken mycket trevliga unga chilenska lakare som delat jeep med oss de senaste dagarna. Tillsammans med annu en lakare fran argentina, bildade vi det klart skonaste ganget av alla ute i "vildmarken".
De senaste dagarna har det varit lite somn men mycket aventyr.
Skulle behova semester for att vila upp mig efter den har semestern...
onsdag 25 februari 2009
Fast i Uyuni...
...utan nagon chans att fly harifran. Mina tva reskamrater och jag ager tillsammans lite drygt 20 bolivianos och efter detta internetbesok lar vi vara nere pa mindre an halften.
For att ta upp traden dar jag slutade sist, detta ar vad som hant... Vi drog till Oruro och karnevalen. Helt loco!!! Hade aldrig i mitt liv kunnat forestalla mig vad som vantade, karnevalen var grymt grande. Den borjade 8 pa lordag morgon och holl pa till 2 pa natten, efter det fortsatte folk att festa tills de forsta solstralarna dok upp pa himlen vid 6 tiden pa morgonen. Sedan borjade man om fran borjan klockan 8 igen. Karnevaltaget tycktes aldrig ta slut, forstar inte hur folk orkade med, blev helt trott bara av att titta pa... Lordagen var en lang dag, vi var helt slut efter alla intryck - fargerna, musiken, dansen, vattnet. Vattenballongerna haglade och vi var konstant dyngsura, trots att vi inforskaffat regnponchos. Dagen slutade ratt trist med att Ylva blev ranad och var ¨guide¨visade sig vara varsta skitstoveln till rasist.
Pa sondagen samlade vi nya krafter, utrustade oss med vattenballonger och kastade oss in i karnevalomradet. Vi hade sa j..la kul, traffade nagra vanner fran Cochabamba, dansade, deltog i helt galna vattenkrig och blev blotare an jag trodde var mojligt. Mina skor har fortfarande inte torkat...
Pa sondagkvall tog vi nattbussen till Uyuni, for att harifran fortsatta ut till saltoknen. Visade sig dock att det inte gick att ta ut nagra pengar da stadens enda bankomat pajat. Eftersom det ar helgdagar har i Bolivia pga karnevalen, kommer ingen att fixa den forran imorgon onsdag. Vilket iofs inte spelar ngn storre roll da vi anda inte kan ta oss ivag harifran eftersom det inte heller finns nagon bensin... Till skillnad fran mina mer laidback amigas holl jag pa att fa spunk av rastloshet igar. Vi hittade dock en trevlig pub och traffade pa ett skont gang chilenare och ett par engelsman som jag och Ylva spoade i kortspel sa lite nojd var jag nar vi sent om sider kom i sang. Idag har vi mest slappat och umgatts med ett gang backpackers och nu spenderar vi vara sista slantar pa ett internet som ar segare an det pa Hola.
Imorgon drar vi ut pa ett tredagars aventyr - saltoken, laguner, heta kallor, vulkaner vantar oss och pa fredag om allt gar som tankt, vilket ofta inte ar fallet har i Bolivia, drar vi till Chile och Antofagasta for att bada i havet. Nice!!! OM nu ngn kommer och lagar bankomaten imorgon bitti, annars blir det lite jobbigt...
For att ta upp traden dar jag slutade sist, detta ar vad som hant... Vi drog till Oruro och karnevalen. Helt loco!!! Hade aldrig i mitt liv kunnat forestalla mig vad som vantade, karnevalen var grymt grande. Den borjade 8 pa lordag morgon och holl pa till 2 pa natten, efter det fortsatte folk att festa tills de forsta solstralarna dok upp pa himlen vid 6 tiden pa morgonen. Sedan borjade man om fran borjan klockan 8 igen. Karnevaltaget tycktes aldrig ta slut, forstar inte hur folk orkade med, blev helt trott bara av att titta pa... Lordagen var en lang dag, vi var helt slut efter alla intryck - fargerna, musiken, dansen, vattnet. Vattenballongerna haglade och vi var konstant dyngsura, trots att vi inforskaffat regnponchos. Dagen slutade ratt trist med att Ylva blev ranad och var ¨guide¨visade sig vara varsta skitstoveln till rasist.
Pa sondagen samlade vi nya krafter, utrustade oss med vattenballonger och kastade oss in i karnevalomradet. Vi hade sa j..la kul, traffade nagra vanner fran Cochabamba, dansade, deltog i helt galna vattenkrig och blev blotare an jag trodde var mojligt. Mina skor har fortfarande inte torkat...
Pa sondagkvall tog vi nattbussen till Uyuni, for att harifran fortsatta ut till saltoknen. Visade sig dock att det inte gick att ta ut nagra pengar da stadens enda bankomat pajat. Eftersom det ar helgdagar har i Bolivia pga karnevalen, kommer ingen att fixa den forran imorgon onsdag. Vilket iofs inte spelar ngn storre roll da vi anda inte kan ta oss ivag harifran eftersom det inte heller finns nagon bensin... Till skillnad fran mina mer laidback amigas holl jag pa att fa spunk av rastloshet igar. Vi hittade dock en trevlig pub och traffade pa ett skont gang chilenare och ett par engelsman som jag och Ylva spoade i kortspel sa lite nojd var jag nar vi sent om sider kom i sang. Idag har vi mest slappat och umgatts med ett gang backpackers och nu spenderar vi vara sista slantar pa ett internet som ar segare an det pa Hola.
Imorgon drar vi ut pa ett tredagars aventyr - saltoken, laguner, heta kallor, vulkaner vantar oss och pa fredag om allt gar som tankt, vilket ofta inte ar fallet har i Bolivia, drar vi till Chile och Antofagasta for att bada i havet. Nice!!! OM nu ngn kommer och lagar bankomaten imorgon bitti, annars blir det lite jobbigt...
fredag 20 februari 2009
Dax for semester
Tiden gar fort nar man har roligt sags det och nog stammer det alltid. Det ar mycket som hander just nu men oj sa lite tid det finns att beratta om det. En kort resumé over den senaste tiden foljer har...
Sedan sist jag skrev nagot vettigt har vi jobbat och slitit hart pa Kurmi. Flera resor har vi hunnit med ocksa, bl.a flera kortare resor till de olika municipios som Kurmi arbetar med. Vi har aven varit till bergsbyn Calientes dar Kurmi stoder ett kooperativ med textilhanverkare som arbetar med lamaull bl.a. Mer om denna resa senare.
Nu senast har vi spenderat nastan en vecka i Independencia, en fortjusande by 6 timmars resa fran Cochabamaba. Vagen dit var inte den basta, men oj oj oj var resan vard det som vantade. Otroligt vackert var det, som ett litet paradis pa jorden. Dessutom hade vi otroligt trevligt sallskap med oss, Breny - den mest hogljudda men mojligen den trevligaste personen pa Kurmi, Rodrigo - var chaffor som utan overdrift kor som en biltjuv och Rodolfo - doktor i naturmedicin som talar ett hemligt incasprak. Ett schysst gang.
I Independencia holl doktor Rodolfo en workshop om medicinalvaxter som finns i naturen dar det kokades flera olika mediciner, salvor och pomador. I Tiquirpaya skulle jag och Lina halla en forelasning om miljofragor for skolbarnen men nar vi kom dit fanns inga barn dar och vi mottes istallet av en samald lararkar. Lararna fann dock var presentation mycket intressant och vi lyckades skapa disskussion. Vi holl aven samma presentation for foraldrar och andra intresserade fran byn. Detta kravde dock oversattning av Breny da de flesta enbart talade quechua. Vi akte aven till byn Huancarani dar vi deltog i fargning av ull med naturfarger, mycket intressant. Traffade aven en amerikanska, Dorinda, som efter att ha arbetat som volontar i Bolivia, vaknade en dag hemma i USA, undrade vad f..n hon egentligen gjorde dar, drog tillbaka till Bolivia och numera ar bosatt i Independencia dar hon bl.a. arbetar med ett textilprojekt. Fascinerande kvinna som arbetar for att fa till ett volontarprojekt i omradet.
Vi traffade aven pa ett gang tyskar som aven de arbetar som volontarer i Independencia och igar stotte vi pa nagra av dem igen i Cochabamba. De, precis som vi, ska nu dra till Oruro och karneval. Ikvall aker jag, Ylva och Lina till Oruro dar latinamerikas nast storsta karneval efter Rio ager rum i fyra dygn med start imorgon lordag. Vi hade raknat med att kunna ta oss dit nagon gang mitt pa dagen ev. eftermiddagen, men planerna kullkastades da det ar nast intill omojligt att fa tag pa bussbiljetter. Nu forsoker vi, lite halvsega efter att ha firat conmadres till sent in pa natten, fordriva tiden tills var buss gar ikvall. (Conmadres firas som upptakt till karnevalen till ara for kvinnan dar kvinnorna hela dagen uppvaktas av mannen. Forra veckan firades conpadres med samma innebord fast at andra hallet.)
Efter karnevalen aker vi soderut mot Salar du Uyuni och ev. Argentina, vi far se hur langt tiden racker, den har ju som jag nyss konstaterat en underlig formaga att forsvinna valdigt fort. Fortsattning foljer...
Sedan sist jag skrev nagot vettigt har vi jobbat och slitit hart pa Kurmi. Flera resor har vi hunnit med ocksa, bl.a flera kortare resor till de olika municipios som Kurmi arbetar med. Vi har aven varit till bergsbyn Calientes dar Kurmi stoder ett kooperativ med textilhanverkare som arbetar med lamaull bl.a. Mer om denna resa senare.
Nu senast har vi spenderat nastan en vecka i Independencia, en fortjusande by 6 timmars resa fran Cochabamaba. Vagen dit var inte den basta, men oj oj oj var resan vard det som vantade. Otroligt vackert var det, som ett litet paradis pa jorden. Dessutom hade vi otroligt trevligt sallskap med oss, Breny - den mest hogljudda men mojligen den trevligaste personen pa Kurmi, Rodrigo - var chaffor som utan overdrift kor som en biltjuv och Rodolfo - doktor i naturmedicin som talar ett hemligt incasprak. Ett schysst gang.
I Independencia holl doktor Rodolfo en workshop om medicinalvaxter som finns i naturen dar det kokades flera olika mediciner, salvor och pomador. I Tiquirpaya skulle jag och Lina halla en forelasning om miljofragor for skolbarnen men nar vi kom dit fanns inga barn dar och vi mottes istallet av en samald lararkar. Lararna fann dock var presentation mycket intressant och vi lyckades skapa disskussion. Vi holl aven samma presentation for foraldrar och andra intresserade fran byn. Detta kravde dock oversattning av Breny da de flesta enbart talade quechua. Vi akte aven till byn Huancarani dar vi deltog i fargning av ull med naturfarger, mycket intressant. Traffade aven en amerikanska, Dorinda, som efter att ha arbetat som volontar i Bolivia, vaknade en dag hemma i USA, undrade vad f..n hon egentligen gjorde dar, drog tillbaka till Bolivia och numera ar bosatt i Independencia dar hon bl.a. arbetar med ett textilprojekt. Fascinerande kvinna som arbetar for att fa till ett volontarprojekt i omradet.
Vi traffade aven pa ett gang tyskar som aven de arbetar som volontarer i Independencia och igar stotte vi pa nagra av dem igen i Cochabamba. De, precis som vi, ska nu dra till Oruro och karneval. Ikvall aker jag, Ylva och Lina till Oruro dar latinamerikas nast storsta karneval efter Rio ager rum i fyra dygn med start imorgon lordag. Vi hade raknat med att kunna ta oss dit nagon gang mitt pa dagen ev. eftermiddagen, men planerna kullkastades da det ar nast intill omojligt att fa tag pa bussbiljetter. Nu forsoker vi, lite halvsega efter att ha firat conmadres till sent in pa natten, fordriva tiden tills var buss gar ikvall. (Conmadres firas som upptakt till karnevalen till ara for kvinnan dar kvinnorna hela dagen uppvaktas av mannen. Forra veckan firades conpadres med samma innebord fast at andra hallet.)
Efter karnevalen aker vi soderut mot Salar du Uyuni och ev. Argentina, vi far se hur langt tiden racker, den har ju som jag nyss konstaterat en underlig formaga att forsvinna valdigt fort. Fortsattning foljer...
tisdag 10 februari 2009
K'oa - för lycka och välgång
Den första fredagen varje månad hålls runt om i Bolivia en ritual för Pachamama (moder jord). Detta gör man för att få lycka och välgång under den kommande månaden. Olika saker offras, vid olika tidpunkter på dygent, beroende på vad man vill uppnå - skydd för hemmet, goda affärer, hälsa osv. Kokan är det viktigaste offret, varje person som deltar i ceremonin väljer ut de tolv bästa kokabladen man kan hitta och lägger dessa på det glödande kolet, tillsammans med de övriga offren. Därefter hälls alkohol, oftast vin (eller vin och ren alkohol) i en cirkel runt elden.
Jorge värmer kolet inför ceremonin och väljer ut sina kokablad
Det färdiga offret
fredag 30 januari 2009
Heta källor
Förra veckan, en dag efter jobbet, drog vi upp i bergen till Liriuni och badade i heta källor. Vad det skönt eller? Ehh... Jo! Vi låg och plaskade ett bra tag innan vi blev tvugna att inse att det var på väg att bli mörkt och därför dags för oss att kliva upp och åka hem.
Liriuni ligger alldeles bredvid den skog där ekoturismprojektet vi ska jobba med bedrivs, så kanske får vi tillfälle att besöka källorna snart igen :)
Liriuni ligger alldeles bredvid den skog där ekoturismprojektet vi ska jobba med bedrivs, så kanske får vi tillfälle att besöka källorna snart igen :)
onsdag 28 januari 2009
Sjukhus & bergsbyar
Efter en vecka med mest molninghet och intensivt regnande har värmen hittat tillbaka igen. Skönt! De senaste dagarna har jag spenderat i eller nära min säng med trötthet och smärta pga en infektion som nästan sugit alla krafter ur mig. I måndags fick jag inse min kropps begränsningar och lät mig övertalas att gå och träffa en läkare.
Det ligger ett litet sjukhus några kvarter ifrån där jag bor och i brist på ett annat, mer passande ord vill jag beskriva det som rart. Inte som något annat sjukhus jag någonsin besökt. Att komma in där kändes lite som att resa tillbaka i tiden eller kliva in i en film. Det jobbar bara kvinnor där, katolska systrar med hättor på huvudena. Det konstaterades att jag åkt på en infektion och La Doctora skrev ut lite dundermedicin till mig. Nu är jag (om inte helt fit for fight) på benen igen och har masat mig iväg till jobbet.
I lördags följde jag,Lina och Armando med våra vänner Breny och Don Ricardo från Kurmi när de åkte upp till bergen för att träffa en grupp människor som driver ett kooperativ för att utveckla en produktion av lamatextilier. Då vi skulle filma två intervjuer men ingen hade någon nyckel för att komma in på kontoret där kameran och stativet fanns, beslöt vi oss för att bryta oss in på Kurmi. Och visst fick vi tag i kameran till slut. Banditer...
Byn låg ca. en och en halv timme upp i bergen och vi zick-zackade oss upp för bergssidorna med åtta personer i pickupen och lika många på flaket. Det regnade en hel del under dagen och stora dimmoln drog förbi med jämna mellanrum. Lite då och då tittade solen fram. Det var hemskt kallt men åhhh så vackert.
Gruppen som hade samlats i den lilla byn bestod av både kvinnor och män i olika åldrar, många hade färdats länge för att komma dit och alla delade de ett intresse att utveckla sitt arbete med ullprodukter. Det var otroligt intressant att få vara med och se hur de hanterade lamaullen.
Fann mig en vän också, en söt liten grabb som följde efter mig hela dan och drog mig i byxbenen.
Den nya konstitutionen
I söndags 25 jan hölls en folkomröstning här i Bolivia om den nya konstitutionens vara eller inte vara. De senaste veckorna har både ja-sidans och nej-sidans kampanjer varit intensiva. Oppositionen har jobbat hårt för ett nej till den nya konstitutionen och då de flesta stora tv-kanaler i landet ägs av oppositionsanhängare har folket matats med ibland helt absurd propaganda. För det är inte med argument nej-sidan valt att kämpa mot den nya konstitutionen, utan genom att sprida lögner. Bl.a. har oppositionen påstått att staten genom den nya konstitutionen skulle få rätt att beslagta männinskors bostäder (för att ge till de fattiga), att barnen i första hand skulle tillhöra staten och i andra hand föräldrarna samt att Evo Morales skulle utropa sig själv till diktator. Oppositionen har även påstått att den nya konstitutionen skulle förbjuda folk att odla de grödor man vill och behöver för att föda sina familjer, något som oroat många på landsbygden där läskunnigheten inte är total och man inte själva läst det nya konstitutionsförslaget. Bolivia utropade sig för inte så länge sedan som fritt från alfabetism, en sanning som inte är helt sann. Regeringen har ständigt tvingats dementera alla lögner, något som tagit upp tid och resurser från viktigt informationsarbete. Trots detta vann ja-sidan. Drygt 60% av folket i Bolivia röstade ja till den nya konstitutionen.
Den nya konstitutionen kommer att innebära förbättringar för många grupper som idag är diskriminerade i samhället. Regeringen vill skapa jämställdhet och jämlikhet i landet, minska klyftorna mellan fattiga och rika. Alla landets folkgrupper erkänns och alla språk erkänns likvärdiga spanskan. Ingen ska längre diskrimineras p.g.a. sin bakgrund, kön, religion, etnisk- kulturell- eller social tillhörighet etc.
En stor del av artiklarna i den nya konstitutionen handlar om kvinnans rättigheter, som idag är begränsade. Kvinnan får rätt att studera, delta i politiken på alla nivåer, rätt att ärva och äga jord, rätt att bestämma över sin egen kropp (sexuella rättigheter), rätt att själv bestämma hur många barn hon vill ha. Kvinnor får inte längre diskrimineras i arbetslivet p.g.a. ålder, utseende, civil status o.s.v. Inte heller får kvinnor avskedas p.g.a. graviditet och de får rätt till barnledighet. Kvinnorna får med en nya konstitutionen samma rättigheter och skyldigheter som männen och framförallt framhålls kvinnors rättighet att leva ett liv utan våld.
4 av Bolivias 9 provinser röstade nej till den nya konstitutionen och från många håll hörs protester och krav på ett ogiltigförklarande av valresultatet då man anser att regeringen inte kan köra över viljan av en så stor del av folket. (Majoritet!?)
Man röstade även om att införa en begränsning av hur mycket jord man ska få äga, något som också mötts av stort motstånd från oppositionen, då många av de stora markägarna innehar höga positioner inom oppositionspartierna. Dock röstade 70% för en markbegränsing på 5000 hektar. Ingen som idag äger mer mark än så kommer att påverkas av beslutet kan tilläggas. Ingen kommer att tas ifrån sina marker som oppositionen påstått.
Förändring tar tid men jag tror att den nya konstitutionen är ett steg i rätt riktning för Bolivia.
Den nya konstitutionen kommer att innebära förbättringar för många grupper som idag är diskriminerade i samhället. Regeringen vill skapa jämställdhet och jämlikhet i landet, minska klyftorna mellan fattiga och rika. Alla landets folkgrupper erkänns och alla språk erkänns likvärdiga spanskan. Ingen ska längre diskrimineras p.g.a. sin bakgrund, kön, religion, etnisk- kulturell- eller social tillhörighet etc.
En stor del av artiklarna i den nya konstitutionen handlar om kvinnans rättigheter, som idag är begränsade. Kvinnan får rätt att studera, delta i politiken på alla nivåer, rätt att ärva och äga jord, rätt att bestämma över sin egen kropp (sexuella rättigheter), rätt att själv bestämma hur många barn hon vill ha. Kvinnor får inte längre diskrimineras i arbetslivet p.g.a. ålder, utseende, civil status o.s.v. Inte heller får kvinnor avskedas p.g.a. graviditet och de får rätt till barnledighet. Kvinnorna får med en nya konstitutionen samma rättigheter och skyldigheter som männen och framförallt framhålls kvinnors rättighet att leva ett liv utan våld.
4 av Bolivias 9 provinser röstade nej till den nya konstitutionen och från många håll hörs protester och krav på ett ogiltigförklarande av valresultatet då man anser att regeringen inte kan köra över viljan av en så stor del av folket. (Majoritet!?)
Man röstade även om att införa en begränsning av hur mycket jord man ska få äga, något som också mötts av stort motstånd från oppositionen, då många av de stora markägarna innehar höga positioner inom oppositionspartierna. Dock röstade 70% för en markbegränsing på 5000 hektar. Ingen som idag äger mer mark än så kommer att påverkas av beslutet kan tilläggas. Ingen kommer att tas ifrån sina marker som oppositionen påstått.
Förändring tar tid men jag tror att den nya konstitutionen är ett steg i rätt riktning för Bolivia.
tisdag 20 januari 2009
Bush är borta!
Idag den 20 januari 2009 installeras Barack Obama som USA:s 44:e president. Är detta början på ett nytt, bättre USA? Det känns som en grov underdrift att påstå att mannen i fråga har enormt höga förväntningar att leva upp till. Världen väntar...
torsdag 15 januari 2009
(Kultur)krock!
Här på Kurmi har det snackats en del om kulturkrockar. Det är mycket som är nytt, nya seder och bruk att anpassa sig till. En del saker är svåra att få grepp om men det mesta har jag börjat vänja mig med, som det eviga kindpussandet. Kändes lite lustigt i början, reserverad norrlänning som man är, men nu är det en del av vardagen. Det har också talats om hur vi svenskar uppfattas - som en aning stela nej-sägare. Här i Bolivia säger man aldrig nej när man blir erbjuden något, det uppfattas som oartigt. Vill man inte ha säger man istället; hmm..., inte just nu..., kanske..., lite senare... osv. Det kan kännas lite lustigt ibland, svårt när det är något man absolut inte vill ha.
En annan sak som är annorlunda här i Bolivia är trafiken. Tempot och mentaliteten i trafiken skiljer sig drastiskt från det man är van vid hemma i Sverige. Vägräcken existerar knappt trots många, långa kurviga vägar med sluttande stup nedanför. Samma sak gäller säkerhetsbälten. Trafikreglerna är svåra att förstå sig på, stannar vid rödljus gör man ibland - ibland inte och glöm att någon skulle stanna för att släppa fram en fotgängare. Övergångsställen är inga säkra ställen. Kanske är det därför de inte heller används så flitigt, man korsar vägen där det passar. Många gånger får man helt enkelt kasta sig ut i trafiken och kryssa sig fram mellan bilarna utan att veta om man faktiskt kommer klara sig över till andra sidan. Men det fungerar och jag börjar lära mig. Min första krock var jag med om igår kväll på väg hem, då bussen jag åkte med rammade en personbil i en korsning.
För övrigt är bussen aldrig full förrän den är full. I Bolivia finns det alltid plats för en till.
En annan sak som är annorlunda här i Bolivia är trafiken. Tempot och mentaliteten i trafiken skiljer sig drastiskt från det man är van vid hemma i Sverige. Vägräcken existerar knappt trots många, långa kurviga vägar med sluttande stup nedanför. Samma sak gäller säkerhetsbälten. Trafikreglerna är svåra att förstå sig på, stannar vid rödljus gör man ibland - ibland inte och glöm att någon skulle stanna för att släppa fram en fotgängare. Övergångsställen är inga säkra ställen. Kanske är det därför de inte heller används så flitigt, man korsar vägen där det passar. Många gånger får man helt enkelt kasta sig ut i trafiken och kryssa sig fram mellan bilarna utan att veta om man faktiskt kommer klara sig över till andra sidan. Men det fungerar och jag börjar lära mig. Min första krock var jag med om igår kväll på väg hem, då bussen jag åkte med rammade en personbil i en korsning.
För övrigt är bussen aldrig full förrän den är full. I Bolivia finns det alltid plats för en till.
torsdag 8 januari 2009
La Cancha
Det ar otroligt vad hett det ar i den har staden! Tro inte att jag klagar, det ar hur skont som helst men den har varmen ar inte direkt vad jag ar van vid. De senaste eftermiddagarna har vi spenderat till fots runt om i staden. Marknaden La Cancha har varit valbesokt av holaelever. Tror att vi alla varit dar minst ett par tre ganger redan. Marknaden ar sa otroligt stor att det inte gar forestalla sig om man inte varit dar. Kanns som hundra kvarter at varje hall, ibland utomhus, ibland under tak och ibland gar marknaden ihop med galleriorna. De tranga slingrande gangarna gor det latt att bli forvirrad, men bara man kan lata bli att ga vilse ar marknaden helt underbar. Jag tror inte att det finns nagonting man inte kan kopa dar.
tisdag 6 januari 2009
Cochabamba!!!
I sondags, sista dagen i La Paz lekte vi turister. Forst gick vi till fangelset San Pedro och senare akte vi upp till El Alto for att kolla in sondagsmarknaden dar och ga pa cholitawrestling. Wrestlingen var bitvis mycket underhallande. Bara tre cholitas var med, men desto fler man i faniga trikaer som pucklade pa varandra. Folket i Bolivia har mycket bra inlevelseformaga och stamningen var hog genom hela showen som varade drygt tre timmar.
Vi reste fran La Paz klockan nio igar morse och kom fram till Cochabamba vid femtiden pa eftermiddagen. Vilken otrolig natur Bolivia har! Berg och djupa dalar och karga slatter sa langt ogat nar. Ju narmare vi kom Cochabamba desto gronare och frodigare blev det. Jag satt gapande och kollade ut genom fonstret mest hela bussresan. Stackars Lina fick en slang av magsjuka men har redan hamtat sig.
Igar var vi och besokte Kurmi, organisationen vi ska arbeta pa. Sara, var chef, verkar mycket trevlig. Hon hamtade upp oss vid busstationen och skjutsade hem oss pa kvallen. Jag och Lina bor tillsammans hos en mycket trevlig familj, imorse fick vi skjuts in till centrum. Hela formiddagen har vi haft spanskalektioner, jag, Lina, Alex och Armando. Vi far privatlektioner - mycket lyxigt! Jag gillar speciellt min ena larare Fernando, en mycket trevlig man som ar otroligt latt att prata med. Spanskalektionerna kommer att fortsatta varenda formiddag den har veckan.
Kanns valdigt skont att vara i Cochabamba, det ar varmt och soligt och tack vare att staden ligger ca 1000m lagre an La Paz slipper man ocksa hojdsjukan. Det var otroligt skont att vakna i morse utan huvudvark. Cochabamba ar en valdigt stor stad sa avstandet mellan dar vi bor och dar vi ska jobba ar mycket langt. Det kommer nog ta ett bra tag innan jag lar mig hitta. Av det jag har sett hittills av staden kanns det dock som att jag kommer att trivas mycket bra har.
Vi reste fran La Paz klockan nio igar morse och kom fram till Cochabamba vid femtiden pa eftermiddagen. Vilken otrolig natur Bolivia har! Berg och djupa dalar och karga slatter sa langt ogat nar. Ju narmare vi kom Cochabamba desto gronare och frodigare blev det. Jag satt gapande och kollade ut genom fonstret mest hela bussresan. Stackars Lina fick en slang av magsjuka men har redan hamtat sig.
Igar var vi och besokte Kurmi, organisationen vi ska arbeta pa. Sara, var chef, verkar mycket trevlig. Hon hamtade upp oss vid busstationen och skjutsade hem oss pa kvallen. Jag och Lina bor tillsammans hos en mycket trevlig familj, imorse fick vi skjuts in till centrum. Hela formiddagen har vi haft spanskalektioner, jag, Lina, Alex och Armando. Vi far privatlektioner - mycket lyxigt! Jag gillar speciellt min ena larare Fernando, en mycket trevlig man som ar otroligt latt att prata med. Spanskalektionerna kommer att fortsatta varenda formiddag den har veckan.
Kanns valdigt skont att vara i Cochabamba, det ar varmt och soligt och tack vare att staden ligger ca 1000m lagre an La Paz slipper man ocksa hojdsjukan. Det var otroligt skont att vakna i morse utan huvudvark. Cochabamba ar en valdigt stor stad sa avstandet mellan dar vi bor och dar vi ska jobba ar mycket langt. Det kommer nog ta ett bra tag innan jag lar mig hitta. Av det jag har sett hittills av staden kanns det dock som att jag kommer att trivas mycket bra har.
söndag 4 januari 2009
Antligen Bolivia!
Efter drygt 40 timmar och tre mellanlandningar nadde vi slutligen Bolivia igar kvall. David motte oss vid flygplatsen i El Alto och vi begav oss ner till La Paz. Taxifarden gav en otrolig utsikt over La Paz med alla dess ljus som bredde ut sig nedanfor oss. Efter dusch och ombyte kande vi oss som nya manniskor. Att sedan fa njuta av det forsta mal lagad mat vi atit pa 2 dygn var helt fantastiskt. Otroligt gott var det dessutom! Jag sov otroligt gott under natten.
Vaknade imorse med en molande huvudvark som jag formodar beror pa hojden. Idag har vi vandrat runt i staden, alla gator gar antingen upp, eller ner. Staden ar otroligt backig. Man blir latt trott pa grund av hojden, pulsen ar konstant en aning hogre an normalt. Intrycken ar manga, dofterna, fargerna, folket, trafiken, spraket - man blir helt snurrig!
Allt kanns dock fantastiskt bra, det ar otroligt skont att vara framme! Jag kanner mig forvantansfull. Pa mandag aker vi vidare mot slutmalet - Cochabamba.
Vaknade imorse med en molande huvudvark som jag formodar beror pa hojden. Idag har vi vandrat runt i staden, alla gator gar antingen upp, eller ner. Staden ar otroligt backig. Man blir latt trott pa grund av hojden, pulsen ar konstant en aning hogre an normalt. Intrycken ar manga, dofterna, fargerna, folket, trafiken, spraket - man blir helt snurrig!
Allt kanns dock fantastiskt bra, det ar otroligt skont att vara framme! Jag kanner mig forvantansfull. Pa mandag aker vi vidare mot slutmalet - Cochabamba.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
