Dax for semester

Tiden gar fort nar man har roligt sags det och nog stammer det alltid. Det ar mycket som hander just nu men oj sa lite tid det finns att beratta om det. En kort resumé over den senaste tiden foljer har...

Sedan sist jag skrev nagot vettigt har vi jobbat och slitit hart pa Kurmi. Flera resor har vi hunnit med ocksa, bl.a flera kortare resor till de olika municipios som Kurmi arbetar med. Vi har aven varit till bergsbyn Calientes dar Kurmi stoder ett kooperativ med textilhanverkare som arbetar med lamaull bl.a. Mer om denna resa senare.

Nu senast har vi spenderat nastan en vecka i Independencia, en fortjusande by 6 timmars resa fran Cochabamaba. Vagen dit var inte den basta, men oj oj oj var resan vard det som vantade. Otroligt vackert var det, som ett litet paradis pa jorden. Dessutom hade vi otroligt trevligt sallskap med oss, Breny - den mest hogljudda men mojligen den trevligaste personen pa Kurmi, Rodrigo - var chaffor som utan overdrift kor som en biltjuv och Rodolfo - doktor i naturmedicin som talar ett hemligt incasprak. Ett schysst gang.

I Independencia holl doktor Rodolfo en workshop om medicinalvaxter som finns i naturen dar det kokades flera olika mediciner, salvor och pomador. I Tiquirpaya skulle jag och Lina halla en forelasning om miljofragor for skolbarnen men nar vi kom dit fanns inga barn dar och vi mottes istallet av en samald lararkar. Lararna fann dock var presentation mycket intressant och vi lyckades skapa disskussion. Vi holl aven samma presentation for foraldrar och andra intresserade fran byn. Detta kravde dock oversattning av Breny da de flesta enbart talade quechua. Vi akte aven till byn Huancarani dar vi deltog i fargning av ull med naturfarger, mycket intressant. Traffade aven en amerikanska, Dorinda, som efter att ha arbetat som volontar i Bolivia, vaknade en dag hemma i USA, undrade vad f..n hon egentligen gjorde dar, drog tillbaka till Bolivia och numera ar bosatt i Independencia dar hon bl.a. arbetar med ett textilprojekt. Fascinerande kvinna som arbetar for att fa till ett volontarprojekt i omradet.

Vi traffade aven pa ett gang tyskar som aven de arbetar som volontarer i Independencia och igar stotte vi pa nagra av dem igen i Cochabamba. De, precis som vi, ska nu dra till Oruro och karneval. Ikvall aker jag, Ylva och Lina till Oruro dar latinamerikas nast storsta karneval efter Rio ager rum i fyra dygn med start imorgon lordag. Vi hade raknat med att kunna ta oss dit nagon gang mitt pa dagen ev. eftermiddagen, men planerna kullkastades da det ar nast intill omojligt att fa tag pa bussbiljetter. Nu forsoker vi, lite halvsega efter att ha firat conmadres till sent in pa natten, fordriva tiden tills var buss gar ikvall. (Conmadres firas som upptakt till karnevalen till ara for kvinnan dar kvinnorna hela dagen uppvaktas av mannen. Forra veckan firades conpadres med samma innebord fast at andra hallet.)

Efter karnevalen aker vi soderut mot Salar du Uyuni och ev. Argentina, vi far se hur langt tiden racker, den har ju som jag nyss konstaterat en underlig formaga att forsvinna valdigt fort. Fortsattning foljer...